Påverkar teknikutvecklingen hur vaccin tas fram och hur påverkar det börsen 2021?

Just nu pågår en febril aktivitet världen över kring godkännanden av de vaccin som tagits fram samt planering för massvaccineringar. Hur kunde dessa vaccin tas fram så fort? Har det skett på ett säkert och effektivt sätt? Vi sitter inte inne på alla svar men vill här dela med oss av vad vi lärt oss i ämnet under de senaste veckorna.

För det första finns en grund av tidigare forskning som reducerat den tid som behövts för att börja utveckla och testa vaccinkadidater. Den tionde januari 2020 kom nyheten att virusets hela genetiska sekvens hade identifierats och dokumenterats.  Att detta kunde ske så snabbt och troligen till en väldigt rimlig kostnad beror på den starka underliggande trend mot snabbare och billigare resultat vi sett de senaste 20 åren.

Därtill kan vi lägga de framsteg inom vaccinteknik som gjorts, vilket gjort det möjligt att basera ett nytt vaccin enbart på virusets genetiska sekvens. Detta betyder specifikt att man inte behövde tillgång till viruset i sig (vilket var svårt) för att odla fram och testa olika varianter av vaccin. Istället kunde man via den genetiska informationen bland annat med hjälp av maskininlärning beräkna hur ett vaccin borde se ut.

Med det sagt gjordes naturligtvis stora insatser världen över för att samla in och odla stammar av viruset, vilka i sin tur kunde användas för att testa de vaccin som tagits fram. Dessutom har vi volymer av existerande forskning på andra humana coronavirus såsom SARS-CoV och MERS-CoV, vilka kommit till användning för att snabbt nå insikter om SARS-CoV-2.

Normalt skulle läkemedelsbolag ha väntat på mer grundforskning innan de utvecklat ett vaccin, för att maximera chanserna för god effekt och minimera riskerna i långa och kostsamma kliniska studier. I ljuset av de höga kostnaderna för COVID, i såväl humana som ekonomiska termer, tog många staters myndigheter på sig ansvar och kostnader för kliniska studier. Detta minskade den finansiella risken för läkemedelsbolagen, som kunde utveckla och producera vaccin utan preliminära data, men med god hävstång från tidigare forskning. Troligen kan detta ha bidragit till att korta utvecklingstiden med månader eller till och med år.

För det andra tog myndigheter, inte minst i USA, resoluta grepp för att minska eller till och med eliminera administrativa hinder i framtagandet av vaccinkandidater för COVID. En av de största källorna till förseningar är processandet av information och ansökningar mellan de olika faserna i läkemedelsutvecklingsstudier och efter att en studie har avslutats. FDA kräver typiskt åtta månader för att hantera ansökan kring ett prioriterat nytt läkemedel och 12 månader i normalläget. Förseningar är inte ovanliga, och den första ansökningstiden är bara den första potentiella förseningen på väg fram mot ett färdigt godkänt läkemedel. Regulatoriska myndigheter har i fallet COVID-19 gått upp i stabsläge och snabbat upp processen betydligt. Återigen med resultatet att man skalat onödiga månader eller år från tidslinjen.

För det tredje gjorde själva pandemins natur att studier var enklare att utföra. Bland det mest utmanande och tidskrävande för ett nytt vaccin eller en läkemedelskandidat är att visa att den är överlägsen existerande behandlingar. I fallet COVID-19 finns inget existerande vaccin, så de kandidater som tagits fram behövde endast jämföras med placebo. I normalfallet kan det ofta finnas problem att få med tillräckligt många patienter i en studie – i många studier dröjer det många månader innan tillräckligt många plockats in för att studien skall möta kraven på statistisk signifikans. Den rådande pandemin har sporrat ett oöverträffat antal villiga försökspersoner, vilket kapat mycket onödig tid i processen.

Slutligen saktas vaccinstudier ofta ned även efter alla försökspersoner rekryterats på grund av att den patogen man vill studera antingen är sällsynt eller väldigt regional, vilket får till följd att det tar lång tid att få fram relevanta studieresultat. I en global pandemi har det inte funnits någon brist på nya infektioner i försökspopulationen och vaccinens effektivitet har kunnat bedömas med god statistisk signifikans på mycket kort tid. Med allt detta sammantaget är det lätt att se hur fungerande vaccin kunde tas fram mycket snabbare än vad vi sett historiskt, utan att man för den skull behövt ta genvägar eller slarvat med hårda principer för forskning.

Snabbheten i framtagandet av vaccinerna verkar inte ha påverkat säkerheten negativt. Det finns betryggande kunskap om den underliggande biologin i många av vaccinkandidaterna. Det finns åratal av studier av RNA för terapeutiska syften i människa. Molekylärbiologin kring mRNA har studerats extensivt under årtionden. Specifikt kunskapen kring nedbrytningen av mRNA i kroppen tillåter forskare att uttala sig med hög trovärdighet att den aktiva komponenten i vaccinet kommer att brytas ned snabbt och att den därför inte riskerar att orsaka genetiska förändringar. Detta har visats i standardiserade toxicitetsstudier. De aktuella vaccin som står närmast utrullning innehåller inte hela den genetiska koden för SARS-CoV-2. Det rör sig inte heller om en inaktiverad version av viruset (vilket är fallet i de flesta historiska vaccin), vilket innebär att de inte skapar någon risk för infektion. Studierna i människa har också pågått tillräckligt länge för att påvisa eventuella svåra biverkningar, vilka visat sig med mycket låg frekvens.

Sammantaget har tiden från att sjukdomsutbrott till färdigt, säkert vaccin kortats med flera år. Detta har skett mycket tack vare att biologi kombinerats med beräkningskraft på flera nivåer, från analysen av virusets genom via framtagandet av kandidater till leveranstekniken i sig. I våra ögon var det snabba framtagandet av fungerande vaccin mänsklighetens kanske största framsteg under 2020 och ett bevis för innovationens kraft att förbättra vår värld. Om vaccinerna snabbt kan nå en stor del av populationen kan de också agera som en kraftig stimulans för världsekonomin under 2021. Detta samtidigt som såväl centralbanker som finanspolitik pekar i expansiv riktning. Allt att jämföra med ett snart avslutat 2020 präglat av överlag låg aktivitet, svagt resursutnyttjande och hög arbetslöshet.

Gott Nytt år från oss på TIN Fonder!