Inom teknikutveckling kan man dela in världen i två lager – infrastrukturlagret och applikationslagret. Infrastrukturlagret är basen, själva plattformen på vilken alla applikationer vilar – eller arbetar om man så vill. Effektiviteten ligger i att man slipper inkludera en massa funktioner i varje applikation, funktioner som många applikationer istället kan dela. Med detta sätt att betrakta historien kan vi uppfatta hur händelser i realtid påverkar och formar framtiden.

För 25 år sedan byggdes en stor bubbla upp kring internet, den teknik som spåddes att förändra världen i grunden. Gamla som nya företag plöjde ned enorma summor, tusentals miljarder kronor, i att gräva ned fiber i marken och bygga ut trådlösa nätverk (med tillkommande kostnader för spektrum). Bredband till alla överallt. Efterfrågan fanns latent, men det gick för långsamt att få avkastning på investeringarna. Då bolagen i stor utsträckning använt lånade pengar gick många av dem i konkurs. Bolag som levt gott på att leverera utrustning till utbyggnaden, till exempel Cisco och Ericsson, fick se sina aktiekurser kollapsa.

Samtidigt byggdes prematurt ett applikationslager av e-handlare. Mest känt är kanske hur boo.com år 1999 lanserade sin online-butik där man världen över skulle kunna köpa märkeskläder. Grundarna tog in enormt mycket pengar från namnkunniga investerare. De visste mycket om hur man skapar varumärke och hur man säljer kläder. Ändå gick hela planen i stöpet. Varför? Tjänsten, som skulle fungerat utmärkt idag, var helt omöjlig att använda med dåtidens dåliga bandbredd. Infrastrukturlager först, applikationer sedan.

Överbelånade bredbandsbyggare må ha gått i konkurs, men infrastrukturen blev kvar. På deras skelett byggdes fantastiska affärsmodeller som till exempel Amazon, Google och Facebook. De är nu några av världens mest värdefulla företag och varumärken. Samma företag bygger, tillsammans med Microsoft, nutidens infrastruktur i form av datacenter. Där utvecklas och tränas för närvarande de modeller inom artificiell intelligens som tros kunna revolutionera hur vi lever, lär, leker och arbetar. ”Tågrälsen för internet”, infrastrukturlagret, värderas i dessa fyra bolag tillsammans till över hundra tusen miljarder kronor.

Ända fram till nyligen har det varit svårt att se tydliga vinnare inom applikationslagret för AI. ChatGPT – en applikation – var visserligen startskottet för en allmän entusiasm kring AI på aktiemarknaden, men det var infrastrukturlagret som drog till sig investerarnas intresse. Delvis på grund av att bolaget bakom ChatGPT, Open AI, är ett onoterat bolag. Framför allt då mer omedelbara vinnare gick att hitta bland spelare inom infrastruktur. Det mest tydliga exemplet är Nvidia, som stod att vinna oavsett vilken infrastrukturspelare som agerar bäst och oavsett vilka applikationer som blir framgångsrika i framtiden. Klassiska hackor och spadar.

Alldeles nyligen trädde en kinesisk spelare in på AI-scenen: Deepseek, med löfte om att kunna utföra samma uppgifter som ett ChatGPT men med betydligt mindre behov av datakraft. Reaktionen på aktiemarknaden blev omedelbar. Nvidias aktiekurs tappade 20 procent på en dag, tydligt drivet av fruktan att behovet av datakraft kommer att bli mindre än förväntat framöver.  Ett av världens högst ansedda och värderade bolag som förlorar en femtedel av sitt värde (i investerarnas ögon) i stort sett omedelbart. Är det Cisco vi ska dra oss till minnes nu? Ett förlorat decennium för infrastruktur?

Mitt bland tjuten av panik på marknaden kunde vi skönja en annan, mycket intressant melodi. Bolag som Hubspot, Salesforce och Adobe, uppenbara användare av AI och förmodade spelare inom applikationer, gick upp på börsen. Låt oss för ett ögonblick bortse från infrastrukturlagret och ifall Deepseeks framväxt är ett reellt hot mot Nvidia eller inte. Jevons paradox – tendensen att en effektivare process brukar betyda högre snarare än lägre efterfrågan på insatsvaror – antyder att så inte nödvändigtvis behöver vara fallet. Vad vi verkligen tar med oss från rörelserna på marknaden måndagen den 27 januari är att kostnaderna för datakraft sannolikt borde komma ned med hjälp av innovation inom mjukvara.

Med billigare compute skapas utrymme för mer innovation i applikationslagret. ChatGPT, som givit Open AI en värdering om 150 miljarder USD, kommer inte att stå så ensamt längre. Framtida vinnare behöver inte begränsas till de etablerade jättar som redan nämnts – de ska snarare ses som proxies för investerares aptit på applikationer. Marknaden drog en blixtsnabb slutsats – beräkningskraft blir billigare och dessa bolag blir därmed vinnare. Ryggmärgsreflexen riktar ljuset i en korrekt generell riktning, men med mer djuplodande analys kan man potentiellt hitta ännu större vinnare.

Prognoser är alltid svårt och ska inte göras alltför detaljerade. Vi kan ändå skönja ett ökande intresse bland investerare – till och med en uppenbar hunger – för alternativ i applikationslagret. Företag med en tydlig strategi och uppenbart värdeskapande inom AI kommer att röna stort intresse från aktiemarknaden och har goda förutsättningar för att kunna göra en lyckad börsnotering. Givet hur all exponering mot AI hittills stått att finna i den amerikanska marknaden skulle en trovärdig notering i Europa ovanpå all annan attraktionskraft kunna komma att handlas med en knapphetspremie. Förutsättningarna kunde knappast vara bättre.