Rapportperioden börjar lida mot sitt slut. Efter oro för hög inflation, geopolitiska risker och framtida räntehöjningar var rapportperioden på förhand en potentiell trigger på uppsidan.

Investerarnas förhoppning var att fokus skulle skifta från makro- till mikroekonomi. Bolagen skulle få chansen att visa upp siffrorna för sin växande verksamhet. Vår tro, att portföljinnehaven skulle leverera robusta rapporter, infriades i de allra flesta fall. För att ta några exempel från de största innehaven i TIN Ny Teknik så växte Embracer 19 procent organiskt. Evolution nästintill dubblade sin vinst per aktie. Den bedriften överträffades av Chemometec, som faktiskt mer än dubblerade rörelseresultatet. En handfull bolag kom in något sämre än väntat. Storytel hade exempelvis både lägre omsättningstillväxt och högre förlust än väntat. Som lök på laxen meddelade bolaget att VD Jonas Tellander avgår. Men över lag var alltså rapporterna enligt vår förväntan, eller till och med något bättre. Bolagen går bra.

Trots god leverans har kursrörelserna på rapportdagen varit de sämsta sedan 2012. Reaktionerna har i många fall varit skoningslösa där jättarna Meta (Facebook) och Netflix får symbolisera rapportperioden med nedgångar på mellan 20 och 25 procent. Börsen som helhet har tappat 16 procent sedan årsskiftet.

Hur bör man agera vid börsnedgång?
En börskrasch innebär kort och gott att priset på aktier faller kraftigt. Situationen förvärras ofta av att sparare blir stressade och säljer sina aktier, samtidigt som efterfrågan på dessa papper är låg. Det är inte ett svårförklarligt beteende. Kahneman beskriver i boken “Tänka, snabbt och långsamt” att människan har svårt att hantera förluster. Kanske är det kopplat till livet på savannen där människan hellre flydde än illa fäktade då eventuell förlust snarare innebar döden än en förlorad gasell. Följden av en börsnedgång, en minskad tillgångsmassa, är en harmlös konsekvens i jämförelse. Men det innebär alltså inte att placerare är lugna då det faller. Många blir tvärtom stressade och hamnar i ett “rädda det som räddas kan-läge”. Men är det verkligen rätt att springa, såsom vi gjorde förr i tiden?

Historik
Det finns mängder av historiska datapunkter hur länge det har tagit för marknaden att återhämta ett fall. Vi besparar er dock det allra bredaste perspektivet, utan inriktar oss på vår förvaltning. Hur har det gått för vår strategi när börsen har fallit historiskt? Carl Armfelt och Erik Sprinchorn förvaltade fonden Robur Ny Teknik innan de grundade TIN Fonder. För att belysa tidigare nedgångar och återhämtningar använder vi oss av historik både från Roburtiden och sedan TIN Fonder startades.

Eurokrisen mellan december 2015 och februari 2016 orsakade ett fall på 19 procent för Robur Ny Teknik. I maj 2016, tre och en halv månad senare, var fonden på nytt all time high. Under 2018 skakade teknikaktierna rejält då handelskriget mellan USA och Kina förlamade sektorn tillfälligt. Nedgången på 24 procent i Robur-fonden tog cirka sju månader att reparera till nya rekord. Covidkrisen under mars 2020 innebar ett fall på 30 procent för TIN Ny Teknik. Den kraschen återhämtades på bara två månader.

Sedan toppen i september har TIN Ny Teknik fallit cirka 30 procent. Bolagen har under den perioden levererat starka rapporter under två rapporttillfällen, men tagit stryk av bland annat inflationsförväntningar samt geopolitisk risk. Det är förstås ingen garanti att historien upprepar sig och att TIN Ny Teknik lyfter till nytt all time high inom loppet av månader. Det vi vill kommunicera är framför allt att det är framgångsrikt att långsiktigt vara exponerad mot aktiemarknaden. Men det gäller att kunna hantera nedgångar både monetärt – men kanske framföra allt emotionellt. Svängningar på börsen är helt enkelt priset vi betalar för att få ta del av den höga avkastningen som skapas över längre tidsperioder. Behåll ditt långsiktiga perspektiv.