Inflationen är en parasiterande usling som likt en girig drake slänger lystna blickar på ditt bankkonto. Inte konstigt då att inflation har smugit upp som ett av de vanligaste samtalsämnena i vår samtid. Inledningsvis som ett resultat av problem i globala logistikkedjor, vilka i sin tur uppstod i spåren av pandemin. Under en tid menade de flesta att inflationen skulle vara av övergående karaktär. Logistiskproblem låter ju ändå som något som ska gå att fixa relativt enkelt. Sedan kom Rysslands angreppskrig mot Ukraina och nu pratar allt fler om inflation som ett beständigt fenomen.

Globala Google-sökningar på ”inflation” 2004 – 2022

Inflation – ökande priser – angår oss alla. Vi ser den tydligt i allt från mataffären till elräkningar. Som investerare är det något ovant, en miljö de flesta av oss inte agerat i tidigare. Personligen har jag inte mer än fragmentariska minnen av 1970-talets inflations- och lönespiraler. Under en snart 30-årig professionell karriär har jag sett mer oro för deflation än dess motsats.  En deflation som i mycket varit drivet av teknisk utveckling. Innovation driver produktivitet – att göra mer till priset av mindre. Mjukvara genomsyrar allt fler aktiviteter, ettor och nollor som färdas friktionslöst över världen.

Hur påverkas teknikdrivna företag av en mer ihållande inflationsmiljö? Och hur går teknikaktier i en sådan värld? Hittills har vi inte sett någon stor påverkan på bolagens tillväxt, oavsett om det gäller mjukvara, hälsa, medicinteknik eller digital underhållning. Tillväxten håller i sig på en nivå långt över vad vi ser i näringslivet i stort. Aktierna, däremot, började redan tidigt 2021 att påverkas av högre inflationsförväntningar, genom att detta ledde till högre räntor på marknaden. Om långräntor går upp kommer aktier i bolag som har mycket av sina värden i framtiden att påverkas mer än marknaden som helhet.

Om vi blickar framåt så finns en stor latent prismakt hos många digitala bolag. Bra dataspel har länge kostat runt 500 kronor, i princip så länge jag kan minnas. Varför skulle inte ett premiumspel kunna kosta 1200 kronor när de hela tiden bara blir bättre och bättre? Faktum är att vi ser allt fler spel på plattformen Steam som listas kring 1000 kronor, tendensen är tydlig. Dataspel förblir trots det den kanske billigaste formen av underhållning.

Flera mjukvaruföretag berättar om att prisökningar går igenom lättare. Så här lät det från en av dem: ”Vi har historiskt ökat priserna med fem procent varje år och räknat med att få igenom det mot ungefär var fjärde kund. Nu höjer vi med åtta procent och räknar med att åtminstone hälften av kunderna accepterar”. Detta är ingen unik, isolerad berättelse.

Kom ihåg att vi i båda fallen talar om ettor och nollor. Marginalkostnaden är noll (det kostar inget att kopiera koden) och transportkostnaden (distribution över nätet) är noll. Den kostnadspost som kan påverkas av inflation är löner. Många teknikföretag har levt med att personal är en knapp resurs och har hanterat löneinflation på ett bra sätt under lång tid.

Självklart finns risker med inflationen som kan slå brett över såväl ekonomin som aktiemarknaden i stort. Hur klarar sig konsumenten? Vilka blir följdeffekterna? Tekniksektorn har goda odds att komma ut bättre än marknaden som helhet. För tjugo år sedan stod ”tech” för cirka en procent av amerikansk BNP. För tio år sedan hade andelen dubblats till två procent. Nu beräknas andelen till fem – sex procent. Innovation och teknikutveckling driver produktivitet, vilket är grunden till välstånd och i sig en deflationistisk kraft. Över tid lär vi se ytterligare en dubbling av teknikens andel av BNP, vilket ger innovativa företag en medvind av strukturell tillväxt. På så sätt blir också teknik en av riddarna som kan stävja inflationsdraken. En riddare som hela tiden ökar i storlek och styrka.

Artikeln har tidigare publicerats på Omniekonomi.se