Mar 08 2022

Livet, Börsen och Allting.

Hur ser vi människor på pengar egentligen? Hur påverkad är denna syn av hur ledande tänkare i historien har resonerat – håller den moderna människan med Aristoteles?

Nedan följer ett utdrag ur boken Livet, Börsen och Allting av Sprinchorn och Andersson som utkommer i slutet av mars. Den går att förbeställa redan idag här: pug.se/kategori/ekonomi/ och med koden TINFONDER kan du få 20 procent rabatt. 

Aristoteles i Söderhavet
Aristoteles verkade inte gilla pengar. Han såg dem tydligen som något ont. Det rena, fina och ursprungliga var två individer som bytte varor mellan varandra. Den ene kanske hade håvat upp en massa fisk och kunde avvara några stycken, medan den andre hade plockat kokosnötter. Båda såg ett värde i att byta en fisk mot en kokosnöt. ”Jag kommer aldrig orka äta all fisk innan den blir dålig”, tänkte Fiskaren. ”Usch så trist att bara sitta och knäcka kokosnötter hela dagarna”, tänkte den smidige Klättraren.

Aristoteles såg detta som det perfekta bytet. I hans huvud kunde pengar komma in bara i situationer där det inte gick att byta jämnt. Fler byten och ett större värde för alla kunde uppstå om man introducerade ett mellansteg. Till exempel där Fiskaren sålde sin fångst för pengar som han sedan gick och köpte kokosnötter för. Aristoteles, denna filosofers och kristna tänkares anfader, såg detta byte som ”orent, men nödvändigt”.

Fiskar och kokosnötter. Ser du en ö framför dig? En sol som skiner på fin vit sand, kristallklart vatten. Det är en vacker bild, men snart ska vi släppa in en orm i paradiset. Tänk dig inte bara en ö, utan tre. På den västra ön bor Fiskaren och på den längst österut, där Klättraren bor, växer alla kokospalmer. Utanför öarna finns små rev där sällsynta snäckor lever och dör. Där samlas deras skal, lätta att plocka upp men, som sagt, sällsynta.

På ön i mitten bor Handlaren. Vederbörande köper en fisk för en snäcka och säljer till Klättraren för två snäckor. Samtidigt köper handlaren en kokosnöt för en snäcka och går bort till Fiskaren och säljer den för två. Handlaren kan komma undan med detta tack vare att Fiskaren värderar nyttan av den sista fisken lägre än den första kokosnöten. Precis samma men i motsatt ordning för Klättraren.

Handlaren vet mycket mer än Klättraren om hur det har gått för Fiskaren den aktuella dagen. Fiskaren kanske har fångat jättemycket fisk en dag, men till Klättraren kommer Handlaren att säga att det var jättesvårt att hitta fisk. Denna informationsasymmetri gör det möjligt för Handlaren att fånga ett arbitrage, det vill säga en riskfrivinst som ett resultat av prisskillnader på olika marknader. Aristoteles rynkar ögonbrynen och muttrar ”ett orent och onödigt byte” samtidigt som han ser ogillande på Handlarens växande hög av snäckor.

Att klättra upp i palmer för att skära ned kokosnötter är ett mödosamt arbete. Klättraren kanske inte orkar både skörda nötter och leta snäckor vid revet varje dag. Med tanke på hur sällsynta de är kanske det går flera dagar utan att Klättraren hittar några snäckskal. Samtidigt börjar dieten bli lite ensidig och det vore ju verkligen trevligt med lite fisk.

Av en händelse paddlar det förbi en person från en mer avlägsen ö. Från kanoten hörs ett glatt: ”Tja, Klättrar’n! Vad sitter du och deppar för? Jag har varit ute vid det yttre revet och plockat snäckskal – se vilken skörd jag har!”, samtidigt som Kanotisten – vår berättelses fjärde protagonist – lyfter upp en grabbnäve full med skal. ”Kan du dela med dig två av dina snäckor?”, frågar Klättraren. ”Du får tillbaka dem imorgon när jag ätit mig mätt på fisk och orkat dyka vid mitt eget rev.” Kanotisten tvekar, fullt medveten om hur jobbigt det var att paddla ut till det yttre revet. Hur höga vågorna var, hajarnas skuggor som hotade längre bort. Kanoten som nästan slet sig och flöt bort. ”Nja, om jag ska avstå två snäckor idag vill jag ha tre tillbaka imorgon.”

Klättraren känner att en fisk verkligen skulle bidra till välbefinnandet. Det skulle göra det möjligt att dyka länge och kanske hitta både fyra och fem snäckor. Kanske till och med sex. Det vet Klättraren av erfarenhet. ”Ok, jag går med på det.” Sagt och gjort, ett byte mellan en summa pengar och en annan, i det här fallet mellan ett visst antal snäckskal och ett annat, äger rum. Medan detta sker sitter Aristoteles i sin hydda, noggrant reflekterande över livet, dess mening och vad tid egentligen är. När han får nys om bytesaffären är han inte nådig. ”Det perversa bytet!”, dundrar han. Inga varor, ingen egentlig nytta, är inblandad och bytet är därför inte moraliskt försvarbart.

Det är svårt att se hur all innovation och ekonomisk utveckling vi sett skulle kunna ha skett om Aristoteles hade fått bestämma. Men hans tankar och idéer har inte helt försvunnit ur vårt kollektiva medvetande. I boken Livet, Börsen och Allting reser vi mentalt fram och tillbaka från antiken till nuet och försöker hitta ledtrådar hur vi ska agera. Som redan nämnt går den att förbeställa redan idag här: pug.se/kategori/ekonomi/ och med koden TINFONDER kan du få 20 procent rabatt.

Erik Sprinchorn

Dela artikeln

Edit cookie settings