18 OKT 2022

Conan vs Cyrus och nutida bolagsstyrning

En populärkulturell schablonbild av forntida härförare, av deras inställning och metoder, är Robert E Howards Conan Barbaren. I Arnold Schwarzeneggers tappning i filmen från 1982 besvarar han frågan om vad som är bäst i livet med: att krossa sina fiender och se dem drivna framför sig.

Kanske var det modellen för de flesta erövringar en gång i tiden. Att vinna på slagfältet, eliminera det tidigare ledarskapet för det slagna samhället och underkasta dem den egna kulturen, religionen och styrelseskicket. Överfört till mer nutida affärskultur skulle man lite spetsigt kunna likna det vid en private equity-fond som lägger bud på ett familjeägt bolag, installerar en ledning av legoknektar och applicerar sin mall för procedurer och hur man gör affärer. Alternativt ett större företag som förvärvar ett mindre i samma bransch för att fånga synergier genom att centralisera alla processer och lägga alla resurser på egna befintliga varumärken. Helt enkelt köpa bort en liten irriterande konkurrent.

Subjugate and conquer!” – Bobby Axelrod (från Netflix-serien Billions)

Den fiktive kämpen Conan agerar i en långt ifrån historisk korrekt era med tydliga drag av järnålder. I den verkliga världen under den perioden skedde det första exemplet på en alternativ modell för expansion och erövring. En mer inkluderande, långsiktigt bärkraftig metod. En ”förvärvsstrategi” som ledde till skapandet av det kanske första imperiet av alla. Kyros II, i engelskspråkig literatur känd som Cyrus the Great, skapade embryot till det akamenidiska imperiet som (efter hans tid) kom att sträcka sig från Balkan till Indusdalen. Vad gjorde han, som ingen annan tidigare lyckats med?

Det berättas att han efter ett slag, där han besegrat motståndaren i grunden, tågade in i staden fram mot stenstoden av den lokala gudomen. Olikt sina föregångare – kanske tystade han sin inre Conan – lät han inte slå den lokala religiösa symbolen i spillror utan lade sig på knä framför den och kysste dess fötter. En apokryfisk historia eller inte, faktum är att han visade respekt för lokala sedvänjor och uppenbart fick detta spridning. Många nya territorier lät sig inkorporeras utan strid. Det är lätt att se hur detta kunde skapa en positiv spiral: visa respekt, nå acceptans, lämna färre soldater att hålla ett territorium, attrahera nya soldater från nyligen erövrade områden, expandera vidare. Upprepa.

Vi kan inte skatta i vilken grad nutida svenska företagsledare låtit sig inspireras av Kyros, men vi ser parallellerna i några unikt framgångsrika bolagsbyggen. På en resa till Israel under oktober fick vi möjligheten att träffa fyra företag som låtit sig förvärvas av svenska bolag. Även om det finns mycket som förenar svenskt och israeliskt näringsliv, till exempel små hemmamarknader, samt hög grad av ingenjörskonst och digitalisering (länderna ligger på plats 1 och 2 avseende antalet unicorns per capita), så finns det också väsentliga skillnader. Sverige har en väl fungerande aktiemarknad, Israel inte. Många svenska företag har ett utpräglat långsiktigt perspektiv, israeliska tenderar att vara mer snabbfotade. Om vi får generalisera svenskar som relativt konfliktaverta så gäller närmast motsatsen bland många israeler.

Två av de fem största positionerna i TIN Ny Teknik är Embracer och Surgical Science. De verkar i vitt skilda branscher, men delar viktiga egenskaper. De har inte bara båda nyligen förvärvat verksamheter i Israel, deras agerande lämnar också ett eko från Kyros dagar. När Surgical Science förvärvade Simbionix från amerikanska 3D Systems mer än fördubblade de sitt bolags intäkter. Rent tekniskt var det ett uppköp av ett bolag som varit nedprioriterat av sin tidigare, avlägsna ägare. I praktiken behandlade ledningen i Surgical Science affären som en sammanslagning och visade därmed sina branschkollegor vederbörlig respekt. Kanske hade själva samhörigheten kring simuleringsmjukvara för robotkirurgi varit tillräckligt för att föra samman specialister över tiden. Att från början visa att man upplever sig som jämbördiga tror vi åtminstone snabbat upp processen ordentligt.

Embracer har från starten av sin resa på börsen följt samma princip – de är entreprenörer som låter de entreprenörer de förvärvar fortsätta vara entreprenörer. När man betänker hur bolaget vuxit sedan de kom till börsen 2016 inser man att det inte skulle varit möjligt om man inte följt samma respektfulla metod som en gång gjorde det möjligt för Kyros att expandera bortom tidigare otänkbara gränser. Förvärvet av israeliska Crazy Labs är inget undantag. De har frihet att sköta verksamheten efter eget behag inom Embracer och smider egna planer att växa via förvärv. På detta sätt kan koncernen bibehålla en god expansionstakt även i takt med att organisationen blir större.

Erik Sprinchorn

Dela artikeln

Riskinformation
Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för våra fonder finns att hämta på vår hemsida eller hos någon av våra återförsäljare.
Edit cookie settings